Låt mig somna igen och drömma drömmen jag drömde, för allting var rätt det fanns inget som var fel. Det var skrämmande verklighetstroget och exakt så jag föreställt mig. Jag var så lycklig och det fanns ingenting annat jag hellre ville. Förstår inte varför min hjärna vill plåga mig såhär eftersom jag vet att drömmen aldrig kommer bli sann. Det läskiga är att igår såg jag ett stjärnfall och jag önskade mig något. Jag önskade mig det första som dök upp i mitt huvud och det var exakt det jag drömde inatt. Om jag kunde skulle jag ge hela min livskraft för att få önskan att slå in. Jag skulle hellre sova för alltid och leva i drömmen än att vakna upp till verkligheten. Så pass underbar var den. Men så otroligt frustrerande att det bara var en dröm. För den var verkligen perfekt...